Mätning av kroppens järndepåer, det vill säga ferritin, kan numera göras inte bara på laboratorium utan även hemma med ett snabbtest
Vad kan järnbrist bero på?
Järnbrist kan bero på till exempel rikliga menstruationer, sjukdomar (såsom celiaki), tumörer i tarmen, operationer, blodgivning, olyckor och ärftliga faktorer. Även den sammanlagda järnförlusten under livets gång påverkar risken för järnbrist.
Särskilt rikliga menstruationer, nedsatt järnupptag i tarmen samt ett lågt järnintag via kosten, till exempel på grund av bantning eller en ensidig vegetarisk kost, ökar risken för järnbrist.
Kan man påverka järnupptaget?
Järnbrist kan också bero på att kroppen inte tar upp järn på ett effektivt sätt. Upptaget påverkas både av tarmens hälsa och av olika ämnen i kosten. Kalcium hämmar järnupptaget, och även många läkemedel kan påverka upptaget negativt. C-vitamin däremot förbättrar järnupptaget.
Om du vill främja järnupptaget bör du kombinera järnrika livsmedel med C-vitaminrika livsmedel och samtidigt undvika produkter med högt kalciuminnehåll vid samma måltid.
Var finns järn?
Bra källor till järn i kosten är bland annat:
- Inälvsmat
- Kött
- Fisk
- Fullkornsprodukter
- Soja, tofu och baljväxter
- Frön och nötter
Hur mycket järn behöver man per dag?
Det rekommenderade dagliga intaget varierar mellan 9 och 15 milligram.
Män behöver cirka 9 mg järn per dag, medan kvinnor i fertil ålder behöver omkring 15 mg per dag. Efter klimakteriet minskar kvinnors behov av järn.
Ferritintest hemma
Mätning av kroppens järndepåer, det vill säga ferritin, kan numera göras inte bara på laboratorium utan även hemma med ett snabbtest. Ett ferritintest för hemmabruk visar om ferritinnivån ligger över eller under gränsvärdet på 30 µg/l.
Även om ett ferritintest för hemmabruk skulle visa att ferritinnivån är tillräcklig, bör man inte förlita sig enbart på testresultatet – särskilt inte om man upplever symtom som kan tyda på järnbrist.
Innehållet i denna publikation är enbart av informativ karaktär. Det kan under inga omständigheter ersätta eller användas som stöd för läkares diagnoser, behandlingar eller rekommendationer. Vid frågor eller funderingar bör du vända dig till en betrodd hälso- och sjukvårdspersonal och inhämta deras godkännande innan du påbörjar några åtgärder.